Mirja Rydberg fick på Åtvidabergsgalan i mars ta emot priset som Årets Mentor för sitt engagemang för barn och ungdomar både i klassrummet och på innebandyplanen.
Mirja är född och uppvuxen i Åtvidaberg. För 18 år sedan tog hon sin lärarexamen och har sedan dess arbetat som lärare på bland annat Falerums skola, Sandtaget, Långbrottsskolan, och sedan några år tillbaka på Centralskolan i Åtvidaberg. Utöver sitt arbete som lågstadielärare är hon aktiv som tränare i IBK Åtvidaberg.
På Åtvidabergsgalan tilldelades hon priset som Årets Mentor med motiveringen. Med sitt varma engagemang för barn och ungdomar, både i klassrummet och på innebandyplanen har årets mentor visat prov på sina fina egenskaper att agera pedagogiskt, stöttande och motiverande. Hennes optimistiska inställning smittar av sig på andra och hon coachar med bravur i sitt ideella mentorskap inom barn- och ungdomsidrotten i Åtvidaberg.
Innebandy är en stor del av Mirjas liv
Mirja själv har alltid idrottat och har spelat innebandy sedan 20-årsåldern, och lagsport har alltid legat henne varm om hjärtat. Förra året slutade hon som aktiv spelare.
– Nu börjar snart mina egna barn komma upp i åldern för att själva spela i damlaget, då kände jag att det kanske var dags att sluta, säger Mirja med ett skratt.
Att hon skulle bli tränare för IBK Åtvidabergs lag för pojkar födda 08-11 låg inte långt borta.
– Min son spelar i det laget, och min man, Mattias Rydberg är tränare, så det föll sig naturligt. Och det är väldigt roligt, berättar hon.
Förutom Mirja och Mattias är även Johanna Hallberg tränare, och de tre kompletterar varandra väldigt bra. Johanna sköter mycket administrativt och Mattias och Mirja sköter träningen
– I träningen är laget som helhet viktigt, men samtidigt måste man se till individerna och hur de som en helhet ska jobba tillsammans som ett lag. Spelarna måste jobba med att utveckla den egna förmågan och träna på vissa moment, samtidigt som man behöver se sig själv i en helhet med lagkamraterna under match, berättar hon.
– Vårt lag har gjort en fantastisk resa, vi har lyckats fenomenalt under den gångna säsongen. Alla individer har utvecklats och blivit bättre innebandyspelare. Vi slutade tvåa i Östgötaserien, ettan vann över oss med ett poäng. Vi anfaller som ett lag och försvarar som ett lag, säger hon med ett leende.
Många likheter mellan innebandyplanen och klassrummet
Att jobba som lärare i skolan och vara tränare för ett innebandylag har många likheter menar Mirja.
– Mycket av det pedagogiska tänket jag har erfarenhet av i klassrummet tar jag med mig in som tränare i innebandyn. Många gånger gäller det att man praktiskt visar HUR man ska göra ett moment. Kanske behöver man lära ut på ett nytt sätt? Vi är alla olika och lär oss på olika sätt, berättar hon.
På Centralskolan arbetar alla lärare i vardera årskurs tillsammans i ett arbetslag och det sker mycket utbyte mellan kollegorna.
– Vi hjälps åt och delar med oss till varandra, vi jobbar verkligen som ett lag. Vi är här för barnen och för att hjälpa dem att utvecklas så mycket som möjligt, säger hon.
Det viktigaste för Mirja i klassrummet är att skapa relationer med eleverna.
– När en god relation är skapad, finns respekt för varandra och man kan gå in och ”peta” i uppgifterna och stötta lättare, än vad man annars hade kunnat göra, säger hon.
Hon jobbar även mycket med rutiner, struktur och värdegrundsarbete för att det ska bli ett så bra klimat som möjligt i klassrummet.
– Vi är olika och vi måste följa våra elevers styrkor och svagheter. Vi vill ju att alla barn ska lyckas utifrån sina förutsättningar, säger hon.
– Det roligaste är såklart att jobba med mina elever och se dem utvecklas. Det är verkligen ett jättegivande arbete jag har, avslutar hon.
Text: Frida Almqvist
Foto: Anette Ekh
