Sommaren har åter svept in och omfamnat oss i sin dans. Med sin värme och sin glans. Dag för dag har den sakta allt mer förgyllt vår omgivning. Vår vardag. Solens strålar har åter fått vårt vatten att glittra. Våra parker att grönska och våra rabatter att blomstra. Doften av nyklippt gräs har spridit sig. Fåglarna kvittrar och fjärilarna fladdrar förbi. Livet må pågå precis som vanligt, men samtidigt helt annorlunda. Bördorna känns lite mindre, glädjen lite gladare och kärleken lite starkare. Mörkret lite ljusare. Det är sommar nu. Sommaren är här.
Vad är och betyder Valdemarsvik för dig? Jag ställde den frågan till mina följare på Instagram tidigare i veckan och det ledde till många fina och intressanta svar. Idyll, trygghet, familj och sommar var några av orden som användes frekvent. Meningar som ”Där känner jag mig som hemma”, ”Där kan jag koppla av” och ”Där mår jag som bäst” fyllde min inkorg. Och det gjorde mig så glad. Det var en ren fröjd att få läsa det mina följare skrev och berättade, det Valdemarsvik var och betydde för dom. Min kärlek till Valdemarsvik är oändlig, den har verkligen inga gränser. Och att få läsa och ta del av andras kärlek till denna plats gör mig bara ännu mer övertygad, det är här jag ska vara. Vilken ynnest det är att få bo och verka på en plats som för så många innebär så mycket fint. Att få leva på en plats som för så många innebär hem, avkoppling och välmående.
Förra helgen hjälpte jag en vän att sjösätta hans båt. En sommargul, välpolerad liten dröm som kommer kunna ta honom och hans familj ut i vår vackra skärgård hela sommaren. För att fira att båten äntligen var i sin hemmahamn så tog vi en kort tur ut på havet bland kobbar och skär. Sommarens första båttur. Ett stopp vid Fyruddens kaj blev det också för att avnjuta en mjukglass i solskenet. Sommarens första glass. Det är något visst det där, med sommarens första. Första båtturen. Första glassen. Första grillkvällen. Första kalla glaset rosévin. Första tuppluren i hängmattan. Första myggbetten. Första doppet. Första dansen. Första kyssen. Som att man blir pånyttfödd, år efter år, när juni månad svept in med värmen och ljuset. Allt känns lite lättare. Lite vackrare. Lite roligare. Jo, jag gillar alla årstider och ser charmen med dom alla, men det är ändå något visst med sommaren, det får jag ändå medge. Och jag ser fram emot allt det där som sommaren innebär.
”Sjung om studentens lyckliga dag, låtom oss fröjdas i ungdomens vår. Än klappar hjärtat med friska slag, och den ljusnande framtid är vår. Inga stormar än i våra sinnen bo, hoppet är vår vän, och vi dess löften tro, när vi knyta förbund i den lund, där de härliga lagrarna gro.” Ja, dom fraserna känner vi alla igen. Alla har vi sjungit, eller skrålat, dom. Eller ja nästan vi alla iallafall. Och om ett par dagar ska jag få höra dom sjungas igen. Det är dags för studentfirande för en kär bekant som äntligen får ta på sig den vita broderade mössan och springa ut genom skolans entrédörrar. Jag minns känslan så väl. Jag var till och med så ivrig att jag råkade tjuvstarta och började springa ut några sekunder innan alla andra. Otålig? Eller bara väldigt redo för den ljusa hoppfulla framtiden som väntade? Jag vet inte, men vad jag njöt. Och vad jag njuter av minnena från den dagen för elva år sen. Glädjen och förväntan. Tron och hoppet. Nyfiken på vad den där framtiden hade att erbjuda.
På tal om hopp. Nu bubblar hoppet inom mig. Hoppet och tron på en fin sommar. En ljus sommar. En glädjens sommar. För alla oss i Valdemarsvik. Fylld med allt det där ljusa, positiva, fina. Fylld med minnesvärda stunder att tänka tillbaka på när livet känns mörkt och tungt. Med glass, grillkvällar och kalla glas rosé. Med bad och dans. Och med, förhoppningsvis, en och annan kyss…
Glad Sommar, från mig till dig!
/ Viktor Lenper