Små, gamla, iklädda bruna, svarta eller grå rockar och hatt. Så såg de ut, min barndoms farbröder. Jag tyckte de var rätt så mysiga. Det kändes som de var hur gamla som helst. De var verkligen omoderna. Klagade man på kylan svarade de: Då skulle du vart med under kriget! Om det var första eller andra världskriget de talade om är oklart. Finns det farbröder fortfarande? Jag är lite osäker på om farbröder och gubbar är samma sak. Dessutom är gubbar nog yngre än farbröder. Gubbe kan man ju kallas redan vid 25 års ålder enligt somliga.
En farbror är av lite högre dignitet. De utstrålar erfarenhet, kunnande och ofta en önskan att få dela med sig av sitt liv. Nu finns det ju även biologiska farbröder. Min enda “riktiga” farbror hette Gerhard och var 12 år äldre än min pappa och född på 1910-talet. Han var en ganska fåordig, västgötsk ordvändande elingenjör. Han hade bott på många ställen där ASEA eller andra stora bolag låg. Han körde en SAAB 99 EMS, en statusbil på -70-talet. Av honom lärde jag mig mest ordvitsar.
Mina morbröder, som tillhör kategorin farbröder, var dock tre till antalet. De var skohandlare, bagare och affärsman. De var vältaliga, diskuterande och roliga. Kändes ibland som jag var från en italiensk släkt när diskussionerna gick höga på släktträffarna. ” Nej, sååå var det inte” hördes ofta när gamla historier berättades vid middagsbordet.
Nu finns ingen av dem kvar i livet. Nu är det jag som är farbror till mina fyra vuxna syskonbarn som är utspridda över landet. Undrar vad jag är för en typ av farbror? Ordvitsande? “Så var det inte”? Pratar om kalla vintrar?
Tillbaka till de andra farbröderna, de man inte är släkt med. Jag har några härliga “historiefarbröder” i Gamleby som jag ringer eller samtalar med när jag ser dem. De är erfarna och kunniga och delar gärna med sig av det till mig, precis som jag tycker att farbröder ska göra. Eftersom jag är en historieberättare i byn så är det extra värdefullt med deras kunnande. Historietanter då? Jodå det har jag också några, men nu handlar krönikan om farbröderna. På Hannahuset, där jag jobbar, har vi ofta träffar med inriktning på Gamlebys historia. Det kan även handla om personer som berättar om sitt liv och sin verksamhet. På våra träffar är vi ofta rörande ense men det förekommer även ” nej, så var det inte alls” och det är bara roligt.
Förutom att kunna saker om det förflutna kan även våra äldre dela med sig av saker vi kan ha nytta av framåt. Visdom är en bristvara. Många äldre besitter en livsvisdom. Farbröder och tanter med mål och mening i sina liv vill man gärna “ta rygg på”. Till mina äldre läsare: Tveka inte att ta ditt farbroderliga ansvar. Var den farbror som du själv skulle vilja möta eller mötte i din ungdom!
Ser fram emot hösten, en skön årstid för spatserande farbröder. Gamleby är underbart med våra milda höstar. Funderar på om hattarna någonsin kommer tillbaka på allvar igen, så där som i min barndom. Sommarhattar som gubbar i min egen ålder bär på semestern är väl en bra början. Att ta på sig en hatt kräver ett moget beslut och ett farbroderligt mod. Håll i hatten farbröder!
Mattias Holm
